| Period | Användare | Icke-användare | Totalt |
|---|---|---|---|
| 1 år: 2019 | 19.8 | 80.2 | 100 |
| 1 år: 2021 | 14.8 | 85.2 | 100 |
| 2 år: 2020 - 2021 | 21.4 | 78.6 | 100 |
| 3 år: 2019 - 2021 | 26.2 | 73.8 | 100 |
| 5 år: 2017 - 2021 | 27.2 | 72.8 | 100 |
Inledning
Götabibliotekens utgångspunkt är jämlik biblioteksservice för invånare i hela Östergötland och Tranås kommun. I Götabibliotekens uppdrag ingår att förverkliga demokratin i vardagen och tillgängliggöra digital användning av folkbiblioteken för alla. Det gör biblioteken genom förståelse för invånarnas och samhällets behov, förväntningar och förutsättningar.
Detta är ett par av de målbilder och fundament som Götabibliotekens styrgrupp har tagit fram, och som är i linje med bibliotekslagen. I bibliotekslagen finns det också formulerat att folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt vissa grupper: människor med någon typ av funktionsnedsättning, människor som inte har svenska som förstaspråk, nationella minoriteter samt barn och unga.
Men hur pass väl når biblioteken dessa grupper idag? Och hur skapar man den förståelse för invånarnas behov som behövs för att nå upp till denna målbild?
Götabiblioteken behöver veta vilka som använder biblioteken, och vilka som inte gör det, och vad som utmärker de båda grupperna. Därför har Biblioteksutveckling Östergötland beställt en statistisk kartläggning, som utförs av konsultföretaget Jupel AB. Kartläggningen bygger på data från de som gjort ett digitalt avtryck på biblioteken under en given tidsperiod. Digitala avtryck kan exempelvis uppkomma av att låna en e-bok eller fysisk bok, återlämning och reservation. Anonymiserade data från statistikmyndigheten SCB över samtliga invånare i regionen kopplas samman med biblioteksdata. Data från SCB innehåller uppgifter om bland annat ålder, kön och svensk/utländsk bakgrund. Genom att kombinera de båda datakällorna kan man studera skillnader mellan de som använder och inte använder biblioteken.
Med hjälp av kartläggningen får Götabiblioteken en tydlig bild av biblioteksanvändarnas användarmönster och representation i olika samhällsgrupper. Kartläggningen blir på så sätt ett stöd för Götabiblioteken när det kommer till prioriteringar och strategiska vägval.
Den kunskap som denna kartläggning ger ska användas för att i nästa steg kunna skapa en biblioteksverksamhet som är angelägen för alla.
Elisabeth Cserhalmi, verksamhetschef Biblioteksutveckling Östergötland
Om den statistiska kartläggningen
Kartläggning för jämlik biblioteksservice
Götabiblioteken är ett samarbete mellan folkbiblioteken i 14 kommuner - Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Mjölby, Motala, Norrköping, Söderköping, Tranås, Vadstena, Valdemarsvik, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshög kommun. Inom Götabiblioteken arbetar nära 270 anställda på 46 olika bibliotek varav 31 är filialer eller närbibliotek. Utöver det ingår även 3 bokbussar i Götabibliotekens verksamhet.
Den här grundliga statistiska kartläggningen ger insikter om vilka som använder och vilka som inte använder biblioteken idag. Under arbetet med kartläggningen har biblioteksverksamheten analyserats utifrån en rad olika frågeställningar och infallsvinklar, exempelvis:
Vilka samhällsgrupper är över- och underrepresenterade bland biblioteksanvändare?
Är personer med viss utbildningsnivå, ålder, yrke eller utländsk bakgrund mer benägna att vara användare än andra?
Hur ser åldersfördelningen ut bland biblioteksanvändare?
När skaffar barn sitt första bibliotekskort?
Vilka yrkesgrupper har hög respektive låg andel biblioteksanvändare?
Hur ser bibliotekens upptagningsområden ut?
Ökar eller minskar biblioteksanvändningen över tid?
Hur stor andel av biblioteksanvändarna på ett specifikt bibliotek bor utanför kommunen?
Finns det stora skillnader mellan de olika biblioteken vad gäller användningsgrad och representation av olika samhällsgrupper?
Rapporten ger i de olika avsnitten svar på dessa och flera ytterligare frågor. Avsnitten i rapporten behandlar skillnader i egenskaper mellan användare och icke-användare, olika samhällsgruppers representation bland biblioteksanvändare och utvecklingen av biblioteksanvändningen över tid. Vidare analyseras skillnader mellan Götabibliotekens 46 bibliotek avseende exempelvis användninggrad samt bibliotekens upptagningsområden. Även kommunvisa jämförelser görs mellan Götabibliotekens 14 ingående kommuner. Sist i rapporten ges en kartpresentation av geografiska skillnader i biblioteksanvändningen.
Sammanfattning
I följande avsnitt ges kortare fakta och insikter från rapporten.
Snabba fakta
Kvinnor dominerar i samtliga åldersgrupper
Ett mycket tydligt mönster i rapporten är skillnaderna mellan könen: i alla åldersgrupper använder kvinnor biblioteken mer än män. Nästan 65 % av det totala antalet biblioteksanvändare är kvinnor. I hela populationen finns det däremot bara 49,5 % kvinnor, vilket gör att kvinnor är klart överrepresenterade bland användarna.
Fler flickor än pojkar skaffar lånekort – och det börjar tidigt
Mönstret med att kvinnor använder biblioteken mer än män märks redan bland barn: fler flickor än pojkar har eget lånekort. Detta enligt siffror för perioden 2017-2021. Det gäller även för små barn som inte kan skaffa lånekort själva. Det betyder alltså att föräldrar skaffar lånekort till sina döttrar i högre utsträckning än till sina söner i småbarnsålder.
Götabiblioteken lyckas bra med att nå personer med utländsk bakgrund
Personer med utländsk bakgrund, inklusive de som nyligen har invandrat till Sverige, använder biblioteken lite mer än befolkningen i stort. Uttryckt i siffror är det drygt 26 % av biblioteksanvändarna som har utländsk bakgrund, samtidigt som bara 22 % av den totala populationen har utländsk bakgrund.
Så skiljer sig vuxna biblioteksanvändare från icke-användare
Den typiska biblioteksanvändaren är yngre och har lägre inkomst än icke-användarna:
- Medelåldern bland användare är 46,7 år
- Medelåldern bland icke-användarna är 50,2 år
- Användarna tjänar i snitt 265 000 kronor om året
- Icke-användarna tjänar i snitt 283 000 kronor om året
Dessutom är användarna något mer trångbodda än icke-användarna. Värt att notera är att även pensionärer använder biblioteken mindre än den vuxna befolkningen i området i stort.
Ju högre utbildning, desto mer används biblioteken
Rapporten visar att invånare med en eftergymnasial utbildning som är längre än två år, är klart överrepresenterade bland biblioteksanvändarna. Bland de som har en eftergymnasial utbildning på mer än två år, är det strax över 30 % som använder biblioteken. Detta ska jämföras med andel användare totalt sett bland regionens vuxna befolkning, vilket är 19 %.
Personer med gymnasieutbildning använder biblioteken i lägre utsträckning än den vuxna befolkningen i stort. Bland personer som endast har avslutat gymnasiet eller grundskolan är det bara runt 14 % som gör det. Användarna är ännu färre bland dem som har mindre än 9 års grundskoleutbildning – endast 11 %.
Generellt sett gäller att ju högre utbildningsnivå en person har, desto högre är sannolikheten att de använder biblioteken.
Lärare använder biblioteken flitigt – men färre lagerarbetare hittar dit
Förutom skillnader i biblioteksanvändning utifrån nivå på utbildning, finns också stora skillnader sett till vilken yrkeskategori invånarna tillhör. Bland de yrkeskategorier som är flitigast att använda biblioteken finns yrken med krav på olika typer av högskoleutbildning, yrken inom kontor och kundservice samt omsorgsyrken.
Lägst andel användare finns i många praktiska yrkeskategorier som bygg, tillverkning, godshantering, maskinoperatörer och montörer men även bland yrkespolitiker, verkställande direktörer samt soldater och specialistofficerare.
Inriktningen på utbildning – som ju är delvis överlappande med både utbildningsnivå och yrkeskategori – har också ett samband med biblioteksanvändningen. Personer med lärarutbildning eller annan utbildning inom pedagogik, humaniora, naturvetenskap, hälso- och sjukvård samt samhällsvetenskap har en högre andel användare jämfört med den vuxna populationen i allmänhet.
Å andra sidan är grupper med utbildning inom lant- och skogsbruk, teknik, tjänster och de som har allmän gymnasial utbildning i mindre antal bland användarna.
Vilka använder då biblioteken mest och minst, sett till specifik utbildningsinriktning? Jo, det är gruppen invånare som har läst biblioteks- och dokumentationsvetenskap, med 73,7 %s användare. Lägst andel användare finns bland de som läst utbildningar inom fiske- och vattenbruk – endast 2,9 % användare.
Stora skillnader mellan bibliotekens användare
Variationen är stor mellan biblioteken gällande representation av olika samhällsgrupper så som studenter, pensionärer, personer med utländsk bakgrund och eftergymnasial utbildning. Likaså varierar användaraktiviteten mycket mellan biblioteken vilket kan mätas i antal aktiviteter per låntagare och år.
Användarna använder inte bara sitt närmaste bibliotek
En liten andel av aktiviteterna inom Götabiblioteken sker av användare folkbokförda utanför regionen. Däremot är det en större rörelse av användare mellan kommunerna inom regionen. De större biblioteken har, inte helt oväntat, en betydande andel användare boende i andra kommuner men även många av de mindre biblioteken har en förhållandevis stor andel “gäster” från andra kommuner.
Tydligt samband mellan biblioteksanvändning och avstånd till närmaste biblioteket
I avstånds- och kartanalyser framgår tydligt att biblioteksanvändningen är starkt korrelerad med avståndet från hemmet till det närmaste biblioteket. Andelen invånare som använder biblioteken avtar ju längre bort från biblioteket de bor. Ju närmare man bor desto mer använder man biblioteken.
Pandemin avbröt en ökande trend i biblioteksanvändningen
Både för Götabiblioteken totalt och för de allra flesta bibliotek inom Götabiblioteken ökade biblioteksanvändningen mellan 2017-2019 för att sedan avta kraftigt under pandemiåren 2020 och 2021.
Definitioner av ord och begrepp i rapporten
Den årsvisa definitionen på Användare (Användare 2019 eller annat valt år) används genomgående i rapporten. I början av rapporten används dock längre tidsperioder än ett år för att definera Användare. Syftet är då att fånga individer som använder biblioteken mycket sällan, med längre perioder än ett år mellan aktiviteterna.
För den årsvisa definitionen är det valda året 2019 om inget annat anges. 2019 är det sista normalåret innan pandemin. Resultat baserat på 2019 ger en mer relevant bild av biblioteksanvändningen än pandemiåret 2021 som är det senaste året som data fanns tillgängligt för vid tiden för kartläggningen.
Data
Data från biblioteken: BOOK-IT Data
Samtliga bibliotek inom Götabiblioteken använder biblioteksdatasystemet BOOK-IT från Axiell. Axiell har för projektets räkning levererat data över Götabibliotekens samtliga digitala avtryck i BOOK-IT för åren 2017 till 2021. BOOK-IT data innehåller följande variabler:
Utifrån tillgängliga variabler skapas följande nya variabler:
Data från SCB: Mikrodata
Efter sekretessprövning har projektet fått tillgång till mikrodata från Sveriges Statistikmyndighet SCB. Mikrodata är statistikuppgifter på individ- och hushållsnivå från SCB:s register, exempelvis kön, ålder och sysselsättning. Totalt har det för denna statistiska kartläggning hämtats ut ca 150 variabler från SCB inom följande variabelgrupper:
Projektet har inhämtat mikrodata över en population bestående av samtliga folkbokförda individer (vuxna och barn) i Östergötlands län samt de angränsande länen Södermanland, Jönköping, Kalmar och Örebro. Anledningen att inkludera angränsande län i populationen är att kunna studera hur stor andel av regionens användare som bor utanför regionen och om det finns ett mönster i var dessa “gästande” användare bor. Totalt har projektet tillgång till mikrodata för drygt 2 miljoner individer, varav ungefär en halv miljon är folkbokförda i Östergötland och Tranås.
Geodata
Samhällsplaneringsenheten vid Region Östergötland har till projektet levererat geodata och avståndsberäkningar. Geodata används i projektet för kartframställningar och innehåller läns- och kommungränser, läge för Götabibliotekens samtliga bibliotek samt geografiska rutnät (från SCB) ner till storleken 250x250 meter i tätorter.
Avståndsberäkningar används för att undersöka hur avståndet mellan bostad och nämaste bibliotek påverkar biblioteksanvändningen. I Mikrodata finns uppgifter om vilken geografisk ruta som individen är folkbokförd i. För varje individ bestäms avståndet från mittpunkten av den geografiska rutan till närmaste bibliotek (fågelvägen).
Sammankoppling och sekretess
SCB har levererat mikrodata för samtliga individer i populationen, även de som inte är biblioteksanvändare. Biblioteksdata från BOOK-IT över biblioteksanvändare skickas in till SCB för sammankoppling med mikrodata med hjälp av personnummer. För de individer som inte finns registrerade som biblioteksanvändare, levereras endast mikrodata. Datamaterialet har därefter gjorts tillgängligt för projektet i avidentifierad form, där personnummer är ersatta med löpnummer. Personuppgiftsbiträdesavtal är tecknat innan överlämning av data till Jupel.
Trots att data hanteras och analyseras i avidentifierad form finns ibland s.k. röjanderisk av enskild individ exempelvis genom att en kombination av många variabler för en individ kan avslöja individens identitiet. Jupel har i presentationen säkerställt att resultaten rapporteras utan risk för röjande av enskilda individers personuppgifter.
Avgränsningar
Detta är en totalundersökning baserat på SCBs registerdata över den folkbokförda befolkningen i Östergötland län och Tranås kommun, vid en given tidpunkt. Det innebär att det till skillnad från vid en urvalsundersökning inte förekommer osäkerhet i den redovisade statistiken som härrör från ett urvalsförfarande. Med anledning av det redovisar vi i rapporten endast punktskattningar av exempelvis medelvärden och andelar och använder inte felskattningar och begreppet signifikans vilket alltid görs vid urvalsundersökningar.
Det kan däremot finnas andra typer av felkällor vid en totalundersökning, såsom täckningsproblem och saknade data i register. SCB redovisar alltid en kvalitetsdeklaration för statistiken i sin dokumentation kring mikrodata. Vi bedömer utifrån dessa att tillförlitligheten i uppgifterna är tillräckligt god för att inte behöva göra ytterligare felanalyser i rapporten.
I statistiken kommer endast de användare som gör digitala avtryck med. Personer som använder biblioteken som exempelvis studieplats eller för att läsa tidningar och inte samtidigt ger ett digitalt avtryck, inkluderas inte i statistiken.
Rapporten redovisar och beskriver data och resultat från den statistiska kartläggningen men går inte in på orsaksförklaringar eller åtgärdsförslag för biblioteksverkamheten.
Geografiska avgränsningar
Rapportens resultat bygger på folkbokförda individer i Östergötlands län och Tranås kommun och för att beräkna andel gästande användare utanför detta området används även data från de angränsande länen Södermanland, Jönköping, Kalmar och Örebro. Gästande biblioteksanvändare utanför dessa angränsande län kommer inte med i statistiken men är en försvinnande liten del.
För att i rapporten tydligt klargöra vilken population och område som avses införs två definitioner.
Om inget annat anges grundar sig beräkningarna i rapporten på Population Göta, alltså folkbokförda individer i Östergötlands län och Tranås kommun. Det är Population Götas nyttjande av Götabiblioteken som studeras. Gästande biblioteksanvändare från angränsande län varierar något från år till år men ligger på runt 4 % av de totala användarna.
Tidsmässiga avgränsningar
Projektet har för den statistiska kartläggningen hämtat ut mikrodata från SCB för åren 2017 till 2021. Vid tiden för datauttaget var dock data från 2021 inte helt komplett. I vissa avsnitt i rapporten redovisas data för samtliga år från 2017 till 2021 men i de avsnitt där en komplett årsuppsättning av data behövs redovisas resultaten för 2019. Valet att redovisa 2019 istället för 2020 kommer av att 2019 var det sista normalåret innan pandemin. 2019 ger en betydligt bättre bild av den normala biblioteksanvändningen jämfört med 2020 då restriktioner rådde.
Andel användare
Pandemin avbröt en ökande trend i biblioteksanvändningen
I Tabell 1 redovisas andel användare bland regionens invånare (barn och vuxna sammanslaget) enligt olika tidsdefinitioner på användare. 19.8 % av samtliga invånare inom Götaområdet har använt ett bibliotek minst en gång under 2019. Motsvarande siffra för 2021 är 14.8 %. När användare definieras som en individ med minst en aktivitet under en längre tidsperiod, ökar andelen användare. 23.7 % använde Götabiblioteken minst en gång under tvåårsperioden 2020-2021 och för treårsperioden 2019-2021 ökar siffran till 26.2 %. En förlängning av tidsperioden med ytterligare två år till totalt fem år, ger endast en liten ökning till 27.2 %.
I Figur 1 visas andel användare i % under åren 2017 till 2021. Användare definieras här som en person med minst en aktivitet, alltså ett digitalt avtryck, under det angivna året. Andel användare ökade mellan 2017 - 2019 men avtog sedan under under pandemiåren 2020 och 2021. Ca 15 % av invånarna i Götaområdet använde Götabiblioteken 2017. Andelen ökade till ca 20 % 2019 men avtog till ca 15 % 2021.
I Tabell Tabell 2 och Tabell 3 återges andelen användare normalåret 2019 uppdelat på barn och vuxna, och vidare uppdelat i tre olika åldersgrupper. Bland barn är det en högre andel användare i åldersgruppen 6-10 år jämfört med åldersgruppen 11-17 år. Andelen användare bland vuxna minskar med stigande ålder.
| Åldersgruppering | Användare | Icke-användare |
|---|---|---|
| 0-5 år | 3.2 | 96.8 |
| 6-10 år | 47.1 | 52.9 |
| 11-17 år | 39.9 | 60.1 |
| Åldersgruppering | Användare | Icke-användare |
|---|---|---|
| 18-39 | 30.7 | 69.3 |
| 40-64 | 24.4 | 75.6 |
| 65- | 20.8 | 79.2 |
Kvinnor använder biblioteken i betydligt högre utrsträckning än män
I Figur 2 ges en detaljerad bild av skillnader i åldersfördelning mellan användare och icke-användare uppdelat på kön. Kvinnor (nedre grafen) har fler användare (blåa staplar) än män i samtliga åldergrupper. Bland samtliga användare, utan hänsyn tagen till ålder, är 63.8 % kvinnor. Även om det är betydligt fler kvinnliga användare, är ålderfördelningen bland de som använder biblioteken likvärdig mellan könen - en kraftig ökning fram till 15 års ålder följt av en nedgång, ytterligare en ökning i 30-40 årsåldern följt av nedgång som för många sammanfaller med att småbarnsåren är över, och en sista ökning runt pensionsåldern.
Bland kvinnor i åldern 30-40 är det något fler användare än icke-användare. För män i samma åldergrupp går det drygt fyra icke-användare på varje användare.
Användare av e-lån finns i samtliga åldergrupper
Statsitik över e-lån redovisas för 2021 vilket är det första året som e-lån registrerades för Götabiblioteken i BOOK-IT systemet. Registreringen av e-lån har dock vissa begränsningar. Även om en användare gjort flera e-lån under samma dag registreras maximalt ett e-lån per dag och användare. Utöver att multipla lån under samma dag inte registreras är inte heller e-lån av filmer inkluderat i statistiken. Statistiken över e-lån ger därför inte en komplett bild av mängden e-lån.
Antal registrerade e-lån var under året 72488 stycken fördelat på 11483 användare och motsvarade 4.5 % av alla aktiviteter. Vilka åldrar e-låntagare har framgår av Figur 3. Figuren visar åldersfördelningen över unika e-låntagare, det vill säga en användare med fler än ett e-lån under perioden redovisas endast en gång. Åldersfördelningen visar på att samtliga åldersgrupper är representerade som e-låntagare. En stor andel av e-låntagare är i åldern 30-60 år men det finns en betydande del av både yngre och äldre e-låntagare.
Ålder för anskaffande av lånekort
Fler flickor än pojkar har eget lånekort, även bland barn i förskoleåldern
I följande avsnitt redovisas vid vilken ålder användare anskaffar lånekort. Resultatet bygger på ålder för anskaffande av lånekort för samtliga individer i Population Göta som hade minst en aktivitet under perioden 2017-2021. Tidpunkten för anskaffande av lånekortet kan dock ha ägt rum innan 2017.
I Figur 4 visas åldersfördelningen för barn 0-17 år. Där framgår att många barn skaffar sitt lånekort i en ålder som sammanfaller med deras skolstart. Vid start av gymnasiestudier ses ytterligare en svag ökning.
Det är fler flickor än pojkar som anskaffar lånekort i samtliga åldrar. Värt att notera är att detta även gäller för små barn, det vill säga föräldrar anskaffar lånekort till sina döttrar i högre utsträckning än till sina söner i småbarnsålder. Utan undantag finns det i populationen fler pojkar än flickor i varje åldersgrupp för barn mellan 1-17 år, vilket gör snedfördelningen mellan flickors och pojkars anskaffande av lånekort än mer utmärkande.
I Figur 5 redovisas ålder för anskaffande av lånekort för både barn och vuxna. Där framgår återigen att det är fler kvinnor/flickor än män/pojkar som anskaffar lånekort i samtliga åldersintervall. För vuxna individer ser man en ökning i antal nya lånekort för både män och kvinnor i 25-40 års ålder samt även en liten ökning som sammanfaller med ålder då många går i pension.
Jämförelse mellan användare och icke-användare
Analyser av skillnader mellan användare och icke-användare ger värdefull information om utmärkande egenskaper för respektive grupp. Här studeras hur egenskaper såsom ålder, utbildning, utländsk bakgrund och avstånd till bibliotek skiljer sig mellan de ömsesidigt uteslutande grupperna användare och icke-användare.
I det här avsnittet är en användare definierad som en vuxen person (18 år eller äldre) med minst en biblioteksaktivitet under det senaste normalåret 2019.
Jämförelser genomförs utifrån en uppdelning av population Götas vuxna befolkning i de som använder och de som inte använder biblioteken. En jämförelse av exempelvis andelen studenter i respektive grupp visar om studenter är över- eller underrepresenterade bland användare i förhållande till icke-användare.
Så skiljer sig biblioteksanvändare från icke-användare
I Tabell 4 framgår att användare i jämförelse med icke-användare är yngre, har lägre inkomst, fler hemmaboende barn och med det större hushållsstorlek (antal personer boende i hushållet) samt närmare till biblioteket.
Avståndet till närmaste biblioteket för användare respektive icke-användare ges i de två måtten medianavtånd och medelavstånd. Medianen avser det mittersta värdet i ett storleksordnat dataset. Medianen påverkas, till skillnad från medelvärdet, inte av extremvärden. Ett medelavstånd kan höjas kraftigt pga att relativt få personer har långa avstånd till biblioteken. Medianen är däremot stabil för extremvärden då storleken endast påverkas av antalet större och mindre värden. Medelavståndet till nämaste bibliotek är högre än medianen vilket visar på att individer med förhållandevis långa avstånd till biblioteken höjer medelavståndet i förhållande till medianen. Båda måtten visar tydligt att icke-användare har längre til sitt närmaste bibliotek jämfört med användare.
Det är ingen skillnad i boyta mellan användare och icke-användare vad gäller den totala boytan men användare är mer trångbodda jämfört med icke-användare då boyta per person är mindre.
| Användare | Icke-användare | Totalt | |
|---|---|---|---|
| Antal | 74664.0 | 311543.0 | 386207.0 |
| Medelålder | 46.7 | 50.2 | 49.5 |
| Antal hemma boende barn | 1.0 | 0.6 | 0.7 |
| Hushållsstorlek | 2.9 | 2.5 | 2.6 |
| Boyta (kvm) | 100.8 | 100.1 | 100.2 |
| Boyta/person (kvm) | 43.2 | 47.3 | 46.5 |
| Inkomst (kr) | 264700.0 | 283000.0 | 279300.0 |
| Medianavstånd till närmaste bibliotek (m) | 847.4 | 943.3 | 925.5 |
| Medelavstånd till närmaste bibliotek (m) | 1742.6 | 2154.4 | 2074.8 |
I Figur 6 studeras sex valda variabler med avsikt att för en variabel i taget jämföra skillnader mellan, återigen, användare å enda sidan och icke-användare å andra sidan. De sex variabler/grupper som studeras är kön, pensionärer, eftergymnasial utbildning, studenter, utländsk härkomst och yrkesklassificering enligt en gängse europeisk socioekonomisk klassificering. Klassificeringen utgår ifrån yrke och sysselsättningsstatus och i klassificeringen ingår endast yrkesverksamma individer. Höga tjänstemän och personer med ledande befattningar samt kvalificierade tjänstemän definieras som Högkvalificerat yrke, övriga tjänstemän och småföretagare exklusive lantbrukare definieras som Medelkvalificerat yrke medan lantbrukare, arbetsledare, tekniker, yrkesutbildade inom handel, service och omsorg definieras som Lågkvalificerat yrke. För en mer detaljerad beskrivning, se SCB:s dokumentation LISA - Longitudinell integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier, sid 140-14.
I den första av sex grafer framgår att gruppen användare består av 64.9 % kvinnor medan gruppen icke-användare endast består av 45.9 % kvinnor. Som jämförelse är det i den totala populationen, det vill säga användare och icke-användare tillsammans, 49.5 % kvinnor (procentatalet står angivet över varje graf). Det är med andra ord klart proportionellt fler kvinnor bland användare jämfört med icke-användare.
På motsvarande sätt framgår det från de fem övriga graferna att det är proportionellt fler personer med eftergymnasial utbildning, utländsk härkomst och studenter bland användare jämfört med icke-användare. För variabeln yrkesklassificering är det proportionellt fler med högkvalificerade yrken och färre med lågkvalificerade yrken bland användare jämfört med icke-användare. Andelen med medelkvalificerade yrken är relativt likvärdig mellan grupperna. Pensionärer är propertionellt färre bland användare jämfört med icke-användare.
Andel användare inom olika grupperingar
I föregående avsnitt delades population Göta (vuxna) in i grupperna användare och icke-användare för att göra direkta jämförelser mellan de två grupperna. I det här avsnittet delas den vuxna populationen istället in i olika (delvis överlappande) samhällsgrupper exempelvis pensionärer, studenter, barnfamiljer och bidragstagare. Vi studerar graden av biblioteksanvändning inom varje enskild grupp. På så sätt kan vi göra direkta jämförelser mellan olika samhällsgrupper. Här definieras en användare som en vuxen person som har minst en aktivitet under 2019.
Kraftig under- och övererepresentation av vissa samhällsgrupper
I Figur 7 presenteras andelen användare för en rad olika samhällsgrupper. Den streckade linjen i grafen anger andelen användare bland vuxna individer i Götaområdet vilket är 19.3 %. Staplarnas längd i förhållande till linjen anger om respektive grupp är över- eller underrepresenterad jämfört med andel användare totalt sett bland den vuxna befolkningen.
Som tidigare visats i Figur 2 har kvinnor en högre användarprocent jämfört med män, vilket också framgår i Figur 7. Andra grupper som har en högre användarprocent jämfört med populationen i stort är personer med utländsk bakgrund inklusive nyligen invandrade personer, personer med hemmaboende barn, personer med eftergymnasial utbildning, arbetslösa, studenter, föräldralediga och personer med olika typer av bidrag/ersättning. Grupper med en lägre användarprocent är män, pensionärer och ensamboende.
Biblioteksanvändning går hand i hand med utbildningsnivå
Som framgår i Figur 7 har personer med eftergymnasial utbildning en högre användarprocent jämfört med användarprocenten bland hela den vuxna populationen. I Figur 8 studeras detta faktum mer i detalj genom uppdelning i 6 olika utbildningsnivåer. Där framgår tydligt att personer med gymnasial utbildning eller lägre är kraftigt underrepresenterade bland användare.
I motsats är personer med eftergymnasial utbildning längre än två år kraftigt överrepresenterade. Ju högre utbildningsnivå desto högre användarprocent gäller med ett litet undantag för forkarutbildade som ligger på ungefär samma nivå som de i utbildningsnivån under.
Biblioteksanvändning inom olika utbildningsinriktningar
Över- och underrepresentation av grupper med olika utbildningsinriktningar ges i Figur 9. I indelningen är det ämnesområdet som styr indelningen, inte nivån på utbildningen. Exempelvis hamnar lantbruksgymnasium och lantbruksutbildningar på universitetsnivå i samma inriktning.
Grupper med utbildning inom pedagogik/lärare, humaniora/konst, naturvetenskap/data/matematik, hälso- & sjukvård/social omsorg, samhällsvetenskap/juridik/handel/ administration har en högre användarprocent jämfört med den vuxna populationen i stort. Underrepresenterade är grupper med utbildning inom lant- & skogsbruk/djursjukvård, teknik/tillverkning, tjänsteutbildningar och allmän utbildning (gymnasial). Indelningen i utbildningsinriktningar är relativt grov. I inriktningen “tjänster” ingår exempelvis hotell- och restaurang, friskvård, skönhet och polisutbildning. En mer detaljerad studie av utbildningsinriktningar ges i avnsittet Rangordning av utbildningsinriktningar efter användningsgrad.
Biblioteksanvändning inom olika yrkeskategorier
I Figur 10 visas olika yrkeskategoriers över- eller underrepresentation. Personer med yrken som kräver teoretisk specialistkompetens är kraftigt överrepresenterade i jämförelse med andel användare totalt sett bland den vuxna befolkningen. I den kategorin ingår majoriteten av de yrken som kräver en teoretisk högskoleutbildning. Kraftigt underrepresenterade är yrkesgrupper inom hantverk/bygg/tillverkning, process- & maskinoperatörer/transport, jordbruk/skogsbruk och militär.
Det bör påpekas att ca 37 % av de förvärvsarbetande i population Göta saknar uppgift för variabeln yrkeskategori i SCB:s mikrodata. Således baseras redovisade resultat på ca 63 % av de förvärvsarbetande.
Den Europeiska socioekonomiska klassificering som tidigare användes i Figur 6 används även i Figur 11. Här framgår att gruppen med högkvalificerade yrken är kraftigt överrepresenterad medan gruppen med medel- och lågkvalificerade yrken är svagt underrepresenterade i jämförelse med användarprocenten i hela den vuxna populationen. Det överensstämmer med resultatet i Figur 10 där yrken med teoretisk specialistkompetens var den yrkeskategori med högst andel användare.
Rangordning av yrkeskategorier och utbildningsinriktningar efter användningsgrad
Kategoriindelningen av utbildningar i Figur 9 och yrken i Figur 10 ges i 9 respektive 10 olika kategorier. I SCB:s mikrodata finns utbildnings- och yrkesinriktningar även angiven på en mer finfördelad nivå. I det här avsnittet delas yrken in i 46 kategorier medan utbildningar delas in i 23 kategorier varpå andel användare presenteras för samtliga dessa kategorier. Utbildningsinriktning finfördelas ytterligare i ett sista steg i 116 kategorier. Av dessa 116 kategorier redovisas de 10 kategorier med högst respektive lägst andel användare.
Kategorierna rangordnas efter andel användare i respektive kategori. Rangordningen gör det möjligt att se vilka yrken och utbildningsinriktningar som har högst respektive lägst andel användare. Användare i detta avsnitt definieras som vuxna individer med minst en aktivitet under 2019.
Yrkeskategorier
Politiker och verkställande direktörer hittar inte till biblioteken
Yrkeskategorier rangordnas med högst andel användare överst i tabellen och lägst andel användare nederst i tabellen. Den kompletta listan över samtliga 46 yrkeskategorier ges i Tabell 12 i Appendix. I Tabell 5 presenteras de kategorier med högst andel användare och i Tabell 6 de kategorier med lägst andel användare.
Bland de kategorier med högst andel användare hittar man yrken med krav på olika typer av högskoleutbildning, yrken inom kontor och kundservice, chefer inom utbildning samt omsorgsyrken.
Bland de kategorier med lägst andel användare finns många praktiska yrken såsom bygg, tillverkning, godshantering, maskinoperatörer och montörer men även politiker, verkställande direktörer, chefer samt soldater och specialistofficerare.
| Yrkeskategori | Andel Användare (%) |
|---|---|
| Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom utbildning | 41.0 |
| Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom juridik, kultur och socialt arbete m.m. | 41.0 |
| Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom hälso- och sjukvård | 33.6 |
| Andra kontors- och kundserviceyrken | 28.6 |
| Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom ekonomi och förvaltning | 28.1 |
| Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande inom hälso- och sjukvård samt laboratorium | 26.9 |
| Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande inom kultur, friskvård och socialt arbete | 26.3 |
| Chefer inom utbildning | 25.3 |
| Omsorgsyrken | 25.1 |
| Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom naturvetenskap och teknik | 23.1 |
| Yrkeskategori | Andel Användare (%) |
|---|---|
| Specialistofficerare | 11.9 |
| Chefer inom övrig servicenäring | 11.0 |
| Soldater m.fl. | 10.5 |
| Politiker, verkställande direktörer och högre ämbetsmän m.fl. | 9.0 |
| Finmekaniska, grafiska och konsthantverksyrken | 8.8 |
| Transport- och maskinföraryrken | 8.7 |
| Montörer | 8.5 |
| Process- och maskinoperatörer | 8.5 |
| Lantbruks- och trädgårdsyrken | 8.2 |
| Andra yrken inom bygg, tillverkning och godshantering | 7.9 |
Utbildningsinriktningar
Personer med praktiska utbildningar har en mycket låg användningsgrad
I detta avsnitt presenteras andel användare inom olika utbildningsinriktningar. Inledningsvis presenteras en grövre indelning där samtliga utbildningar är klassificerade i någon av totalt 23 inriktningar, se Tabell 7. Mellan dessa utbildningsinriktningar varierar andelen användare från 10.9 % till 47.7 %.
Utbildningsinriktningar anges för både gymnasie- och högskoleutbildningar. Gymnasieutbildningar utan specialisering går under benämningen “bred, generell utbildning” som har 14.6 % användare.
Utbildningar inom journalistik, information, humaniora och pedagogik har högst andel användare medan transport, bygg, lantbruk, skog, fiske, teknisk industri och allmän gymnasieutbildning har lägst andel användare.
| Utbildningsinriktning | Andel Användare (%) |
|---|---|
| Journalistik och information | 47.7 |
| Humaniora | 42.6 |
| Pedagogik och lärarutbildning | 40.2 |
| Arbetsmiljö och renhållning | 35.9 |
| Samhälls- och beteendevetenskap | 35.2 |
| Biologi och miljövetenskap | 34.1 |
| Juridik och rättsvetenskap | 32.1 |
| Fysik, kemi och geovetenskap | 31.9 |
| Djursjukvård | 26.8 |
| Matematik och övrig naturvetenskap | 26.8 |
| Hälso- och sjukvård | 25.5 |
| Socialt arbete och omsorg | 24.0 |
| Konst och media | 23.0 |
| Informations- och kommunikationsteknik (IKT) | 20.5 |
| Företagsekonomi, handel och administration | 18.8 |
| Säkerhetstjänster | 15.7 |
| Personliga tjänster | 14.9 |
| Bred, generell utbildning | 14.6 |
| Material och tillverkning | 14.0 |
| Teknik och teknisk industri | 12.8 |
| Lantbruk, trädgård, skog och fiske | 12.1 |
| Samhällsbyggnad och byggnadsteknik | 11.1 |
| Transporttjänster | 10.9 |
En mer finfördelad indelning än de 23 inriktningarna resulterar enligt SCB:s kategorisering i 116 olika utbildningsinriktningar. Alla 116 inriktningar presenteras inte i rapporten utan endast de 10 inriktningar med högst respektive lägst andel användare vilka visas i Tabell 8 och Tabell 9. Här variererar andelen biblioteksanvändare från 2.9 till 73.7 %.
Personer med utbildningsinriktning inom biblioteks- och dokumentationsvetenskap har den absolut högsta andelen användare. I toppen finns även utbildningsinriktningar inom svenska och litteraturvetenskap, olika typer av lärarutbildningar, historia, arkeologi, språk, geovetenskap och naturgeografi
Utbildningsinriktningar med lägst andel användare finner man bland grupper med utbildning inom fiske, maskin-, bygg-, fordons-, energi och anläggningsteknik, tillverkning, skog och lantbruk.
| Utbildningsinriktning | Andel Användare (%) |
|---|---|
| Biblioteks- och dokumentationsvetenskap | 73.7 |
| Svenska och litteraturvetenskap | 55.2 |
| Lärarutbildning för grundskolans tidiga åldrar | 47.2 |
| Historia och arkeologi | 45.1 |
| Främmande språk och språkvetenskap | 44.9 |
| Geovetenskap och naturgeografi | 44.8 |
| Pedagogik och lärarutbildning, allmän utbildning | 44.2 |
| Ämneslärarutbildning | 44.0 |
| Filosofi och logik | 42.9 |
| Hälso- och sjukvård, allmän utbildning | 42.9 |
| Utbildningsinriktning | Andel Användare (%) |
|---|---|
| Lantbruk | 11.6 |
| Lantbruk, trädgård, skog och fiske, övrig och ospecificerad utbildning | 11.2 |
| Energi- och elektroteknik | 11.1 |
| Maskinteknik och verkstadsteknik | 11.0 |
| Transporttjänster | 10.9 |
| Skog | 10.3 |
| Tillverkning av produkter av trä, papper, glas, porslin och plast | 9.8 |
| Byggnadsteknik och anläggningsteknik | 8.8 |
| Fordons- och farkostteknik | 6.6 |
| Fiske och vattenbruk | 2.9 |
Jämförelse mellan bibliotek
I följande avsnitt presenteras statistik på biblioteksnivå. 44 av Götabiblioteken ingår i sammanställningen samt i vissa fall även de 4 bokbussar som var i drift 2019. Biblioteken Berga och Ydre Hestra är inte med i sammanställlningen då de startade sin verksamhet under 2019.
I avsnittet görs en jämförelse av de 44 biblioteken med avseende på användaraktivitet i form av antal aktiviteter och antal användare. Vidare studeras skillnader mellan ett antal utvalda samhällsklassers representation på respektive bibliotek, exempelvis studeras om andelen pensionärer är högre på vissa bibliotek än på andra. Slutligen studeras hur antal användare har varierat mellan åren 2017-2021.
Användaraktivitetet varierar stort mellan biblioteken
Jämförelsen av bibliotekens olika användaraktiviteter görs grafiskt. I Figur 12 och Figur 13, som är en in-zoomad graf av Figur 12, visas bibliotekens storlek i förhållande till varandra mätt i antal användare och antal aktiviteter. Ju längre upp och till höger i grafen ett bibliotek ligger desto fler användare och aktiviteter har biblioteket.
Figur 12 visar de fyra största biblioteken med namn medan de mindre biblioteken syns som en punktsvärm. De mindre biblioteken kan ses i detalj i Figur 13, vilket är en in-zoomad bild över området. De två streckade linjerna (vertikal och horisontell) står för medelvärdet av antal användare respektive antal aktiviteter för samtliga 46 bibliotek.
Korrelation råder mellan antal användare och aktiviteter; fler användare medför också fler aktiviteter. Vissa bibliotek utmärker sig genom att ha många aktiviteter per användare. Genom att jämföra bibliotek som ligger på ungefär samma vertikala linje men på olika höjd framgår tydligt skillnader i aktivitetsnivå. Exempelvis ligger biblioteken Åtvidaberg, Eneby, Krokek och Johannelund ungefär på samma verikala linje med ca 2300 användare under 2019. Antal aktiviteter varierar dock mycket mellan biblioteken där Åtvidaberg har över 30000 aktiviteter medan Johannelund har runt 17 000 aktiviteter under året. Antal aktivitetetr per användare är således mycket högre i Åtvidaberg än i Johannelund.
Figur 12 och Figur 13 jämför biblioteken i absoluta tal. I Figur 14 och Figur 15 är användaraktiviteten viktad efter invånarantal i den kommun där biblioteket ligger. Samtliga bibliotek inom samma kommun är följaktligen viktade med samma invånarantal. Viktade jämförelser ger en bild av bibliotekets storlek och aktivitet i förhållande till den populationsstorlek biblioteken i första hand är tänkta att vara tillgängliga för.
I viktade Figur 14 framgår att de största biblioteken Linköping HB och Norrköping HB nu får sällskap av en rad andra bibliotek i den övre högre rutan (ovanför och till höger de två streckade medelvärdeslinjerna). Dessa bibliotek har, relativt till kommuninvånarantalet, fler antal användare och fler antal aktiviteter än genomsnittet.
De bibliotek som ligger i den nedre vänstra rutan har färre antal användare och aktiviteter än det viktade genomsnittet. Dessa bibliotek visas i Figur 15, vilket är en in-zoomad version av Figur 14.
Olika bibliotek samlar olika samhällsgrupper
I Tabell Tabell 10 studeras hur olika samhällsgrupper är representerade bland användarna på respektive bibliotek under 2019. Här framträder stora skillnader mellan biblioteken.
- Andel barn varierar från 11,4 % (Skänninge och Gusum) till 76.3 % (Hällestad).
- Andel flickor/kvinnor varierar från 56.3 % (Söderköping-Buss) till 87.8 % (Borghamn).
- Andel studenter varierar från 2.6 % (Väderstad) till 32.4 % (Finspång HB).
- Andel pensionärer varierar från 14.2 % (Agora och Ryd) till 64.3 % (Borghamn).
- Andel med utländsk bakgrund varierar från 2.0 % (Söderköping - Buss) till 73.9 % (Agora).
- Andel med eftergymnasisal utbildning varierar från 34.8 % (Tjällmo) till 73.0 % (Linköping-Buss)
| ENHET | Antal | Barn | Kvinnor/Flickor | Studenter | Pensionärer | Utländsk bakgrund | Eftergymnasal utbildning |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Linköping HB | 49495 | 12.6 | 62.0 | 21.1 | 18.1 | 30.5 | 58.8 |
| Norrköping HB | 21025 | 25.4 | 61.3 | 23.3 | 18.7 | 35.8 | 52.4 |
| Hageby | 6519 | 23.1 | 65.0 | 15.3 | 25.6 | 42.6 | 48.6 |
| Motala HB | 5583 | 15.4 | 64.3 | 16.1 | 27.2 | 31.5 | 44.4 |
| Ekholmen | 4065 | 15.1 | 68.9 | 8.1 | 36.1 | 12.6 | 65.7 |
| Mjölby HB | 4023 | 13.9 | 65.6 | 15.2 | 25.4 | 25.9 | 47.4 |
| Tranås | 3764 | 16.9 | 65.3 | 14.3 | 30.6 | 25.5 | 44.6 |
| Söderköping HB | 3665 | 25.1 | 67.1 | 12.3 | 32.5 | 10.6 | 52.9 |
| Finspång HB | 3464 | 17.4 | 61.7 | 32.4 | 22.0 | 25.7 | 39.5 |
| Linköping - Buss | 2492 | 52.9 | 64.4 | 4.7 | 19.5 | 6.0 | 73.0 |
| Åtvidaberg | 2364 | 20.8 | 62.4 | 22.2 | 28.7 | 14.4 | 40.0 |
| Eneby | 2276 | 39.8 | 64.2 | 8.9 | 35.2 | 16.8 | 55.5 |
| Krokek | 2201 | 24.2 | 67.1 | 6.6 | 26.6 | 7.6 | 65.5 |
| Johannelund | 2184 | 27.0 | 65.6 | 11.7 | 32.8 | 17.5 | 57.3 |
| Vadstena HB | 1877 | 15.1 | 65.6 | 9.9 | 44.5 | 12.8 | 53.9 |
| Norrköping - Buss | 1864 | 69.6 | 59.6 | 4.9 | 18.2 | 6.1 | 69.8 |
| Lambohov | 1858 | 18.4 | 66.2 | 14.9 | 20.4 | 26.7 | 70.9 |
| Ljungsbro | 1840 | 26.3 | 69.7 | 7.8 | 28.4 | 8.3 | 66.1 |
| Vilbergen | 1704 | 26.1 | 67.3 | 6.5 | 46.2 | 14.3 | 49.0 |
| Agora | 1508 | 26.9 | 64.3 | 23.5 | 14.2 | 73.9 | 39.7 |
| Kisa | 1385 | 14.0 | 69.2 | 10.9 | 36.2 | 15.9 | 50.8 |
| Åby | 1379 | 30.3 | 68.2 | 6.9 | 26.9 | 10.2 | 64.0 |
| Valdemarsvik HB | 1257 | 16.4 | 68.7 | 10.4 | 43.0 | 17.3 | 44.4 |
| Skärblacka | 1232 | 32.8 | 67.8 | 9.1 | 34.0 | 8.7 | 48.4 |
| Motala - Buss | 1228 | 43.9 | 62.2 | 7.2 | 35.7 | 24.9 | 41.9 |
| Mantorp | 1186 | 16.6 | 74.9 | 7.2 | 27.7 | 6.8 | 54.9 |
| Boxholm | 1133 | 19.9 | 67.9 | 11.4 | 37.4 | 17.5 | 41.1 |
| Malmslätt | 1116 | 19.0 | 71.8 | 7.9 | 30.8 | 9.1 | 64.2 |
| Borensberg | 1110 | 10.7 | 71.5 | 7.9 | 33.5 | 6.0 | 58.5 |
| Linghem | 1012 | 39.2 | 66.0 | 8.7 | 24.3 | 6.4 | 70.8 |
| Ödeshög | 960 | 15.8 | 67.2 | 11.1 | 31.2 | 21.4 | 44.4 |
| Ydre KB | 764 | 21.6 | 69.7 | 7.6 | 40.2 | 13.0 | 48.5 |
| Östra Husby | 742 | 52.0 | 61.9 | 5.6 | 39.4 | 4.7 | 51.6 |
| Rimforsa | 728 | 32.7 | 67.1 | 9.9 | 27.2 | 5.8 | 60.9 |
| Skänninge | 618 | 11.4 | 73.7 | 7.2 | 38.8 | 10.6 | 44.9 |
| Sturefors | 526 | 42.1 | 69.7 | 7.2 | 25.6 | 7.6 | 70.2 |
| Söderköping - Buss | 296 | 74.6 | 56.3 | 2.6 | 32.9 | 2.0 | 68.4 |
| Ryd | 285 | 34.3 | 68.2 | 28.9 | 14.2 | 56.9 | 70.0 |
| Tjällmo | 253 | 46.0 | 69.8 | 5.1 | 44.2 | 8.3 | 34.8 |
| Östra Ryd | 231 | 50.9 | 64.3 | 7.6 | 29.3 | 5.7 | 52.5 |
| Hällestad | 224 | 76.3 | 57.1 | 5.7 | 32.1 | 4.9 | 52.8 |
| Horn | 208 | 32.9 | 65.7 | 7.0 | 37.6 | 16.4 | 40.6 |
| Mogata | 187 | 64.5 | 57.0 | 2.9 | 22.7 | 2.2 | 64.7 |
| Väderstad | 166 | 30.9 | 69.7 | 2.6 | 40.4 | 5.5 | 53.9 |
| Rejmyre | 162 | 24.2 | 69.6 | 5.7 | 42.6 | 10.6 | 46.3 |
| Ringarum | 160 | 63.5 | 60.4 | 6.8 | 44.8 | 5.0 | 54.2 |
| Gusum | 89 | 11.4 | 70.5 | 11.5 | 57.7 | 15.9 | 35.9 |
| Borghamn | 50 | 14.3 | 87.8 | 7.1 | 64.3 | 12.2 | 54.8 |
| Samtliga | 95745 | 22.5 | 62.3 | 17.5 | 23.8 | 26.5 | 51.8 |
Antal användare per bibliotek mellan 2017-2021
Pandemin avbröt en ökande trend i biblioteksanvändningen
Här studeras tidsserier som visar förändringen av antal användare per bibliotek mellan åren 2017-2021. Delgraferna 1-9 visar samtliga bibliotek, grupperade i storleksordning om fem bibliotek per graf. I tidigare Figur 1 redovisades användningen (andel användare) under samma period men då för samtliga bibliotek ihopslagna.
Med ett fåtal undantag ökade biblioteksanvändingen för biblioteken mellan 2017 till 2019 för att sedan tappa rejält under pandeminåren 2020 och 2021.
Jämförelse mellan kommuner
Både likheter och skillnader vid jämförelse av biblioteksanvändningen mellan kommuner
I följande avsnitt görs jämförelser mellan Götabibliotekens 14 kommuner. Kommuninvånarnas biblioteksanvändning redovisas oberoende av vilka bibliotek, i eller utanför kommunen, som användningen ägt rum. Det är med andra ord inte kommunernas bibliotek som jämförs utan invånarna i respektive kommun och deras biblioteksanvändning (av samtliga Götabibliotek).
Precis som i Figur 7 presenteras i Figur 16 andelen användare för en rad olika samhällsgrupper, men nu uppdelad per kommun. Andel användare bland kommunens samtliga vuxna invånare ges längst uppe till höger i respektive kommungraf. Andelen biblioteksanvändare varierar mellan kommunerna, från 15.7 % (Finspång) till 22.3 % (Vadstena).
I Figur 16 kan kommunvisa jämförelser göras av exempelvis andelen biblioteksanvändare bland män, vilket är som lägst i Valdemarsviks kommun (9.8%) och som högst i Linköpings kommun (15.2%). Andelen pensionärer är lägst i i Motala (14.2 %) och högst i Vadstena (24.4 %). Andelen användare bland arbetslösa är lägst i Valdemarsvik (19.8 %) och högst i Mjölby (32.5 %).
Mer utmärkande skillnader hittar man exempelvis för gruppen nyligen invandrade. I den gruppen är andelen användare som lägst i Linköpings kommun med 23.2 % och som högst i Åtvidabergs kommun där hela 48.9 % av de nyligen invandrade är användare. Andelen användare bland studenter varierar från 25.5 % i Ydre kommun till 53.1 % i Åtvidabergs kommun. Andelen användare bland personer med socialbidrag är lägst i Linköping (16.5 %) och högst i Mjölby (42.3 %). Värt att notera är att, för samhällsgrupper med relativt få individer i en kommun, kan ett mindre antal användare ge förhållandevis stora utslag i uträkning av andelstal.
Bibliotekens upptagningsområden
Rörelsemönster över kommun- och regiongränser
Under 2019 var 3.6 % av Götabibliotekens användare folkbokförda utanför Götaområdet dvs utanför Östergötland län samt Tranås kommun. Under 2021 var motsvarande siffra 4.1 %.
Respektive biblioteks upptagningsområden studeras i Tabell 11. För varje bibliotek ges andelen användare folkbokförda utanför Östergötland samt andelen användare utanför bibliotekets hemkommun. Sist på varje rad listas de tre kommuner som flest användare på det aktuella biblioteket kommer ifrån (utanför bibliotekets hemkommun).
Som exempel är 5.4 % av Linköping huvudbiblioteks användare folkbokförda utanför Östergötland län. 48.3 % av bibliotekets användare är folkbokförda utanför Linköpings kommun varv 21.6 % kommer från Norrköping, 6.4 % från Motala och 5.1% från Mjölby kommun.
För biblioteket i Tranås blir tolkningen av procentalen i tabellen något annorlunda då Tranås tillhör Jönköpings län. Andel användare utanför regionen (14.9 %) syftar då på användare utanför Jönköpings län (många av dessa kommer från Östergötland). 18.8 % av användarna bor utanför Tranås kommun, varav 4.7 % är folkbokförda i Ydre kommun (Östergötland län), 2.4 % i Aneby kommun (Jönköpings län) och 2.4 % i Linköping kommun (Östergötland).
| Bibliotek | Kommun | Antal användare | Andel användare utanför länet | Andel användare utanför kommunen | Från top 3 kommuner | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Boxholm | Boxholm | 1133 | 6.2% | 19.5% | Mjölby 5.2% | Tranås 5.0% | Linköping 3.6% |
| Finspång HB | Finspång | 3464 | 2.2% | 20.5% | Norrköping 15.3% | Linköping 1.6% | Motala 0.4% |
| Hällestad | Finspång | 224 | 0.9% | 2.7% | Norrköping 0.9% | Motala 0.9% | Vingåker 0.4% |
| Rejmyre | Finspång | 162 | 1.2% | 5.6% | Norrköping 2.5% | Katrineholm 1.2% | Valdemarsvik 0.6% |
| Kisa | Kinda | 1385 | 3.3% | 21.0% | Linköping 11.9% | Norrköping 1.8% | Boxholm 0.9% |
| Horn | Kinda | 208 | 3.9% | 8.7% | Linköping 3.9% | Vimmerby 1.4% | Stockholm 0.5% |
| Rimforsa | Kinda | 728 | 1.7% | 13.8% | Linköping 10.6% | Norrköping 0.7% | Uppsala 0.3% |
| Linköping HB | Linköping | 49495 | 5.4% | 48.3% | Norrköping 21.6% | Motala 6.4% | Mjölby 5.1% |
| Agora | Linköping | 1508 | 2.0% | 4.9% | Motala 1.1% | Norrköping 0.5% | Mjölby 0.5% |
| Ekholmen | Linköping | 4065 | 1.0% | 2.7% | Åtvidaberg 0.5% | Kinda 0.4% | Mjölby 0.2% |
| Johannelund | Linköping | 2184 | 1.5% | 3.4% | Åtvidaberg 0.4% | Norrköping 0.4% | Kinda 0.3% |
| Lambohov | Linköping | 1858 | 1.4% | 4.2% | Mjölby 0.8% | Kinda 0.6% | Norrköping 0.5% |
| Linghem | Linköping | 1012 | 1.0% | 4.9% | Norrköping 1.3% | Motala 0.8% | Åtvidaberg 0.7% |
| Ljungsbro | Linköping | 1840 | 1.0% | 5.1% | Motala 1.4% | Norrköping 1.0% | Mjölby 0.9% |
| Malmslätt | Linköping | 1116 | 1.3% | 3.7% | Motala 0.8% | Norrköping 0.4% | Åtvidaberg 0.4% |
| Ryd | Linköping | 285 | 3.2% | 8.5% | Mjölby 2.1% | Motala 1.1% | Katrineholm 0.7% |
| Sturefors | Linköping | 526 | 0.4% | 2.9% | Kinda 1.0% | Åtvidaberg 0.8% | Norrköping 0.6% |
| Mjölby HB | Mjölby | 4023 | 2.5% | 17.5% | Linköping 4.5% | Boxholm 3.9% | Motala 2.5% |
| Mantorp | Mjölby | 1186 | 1.1% | 15.0% | Linköping 10.7% | Ödeshög 0.8% | Motala 0.8% |
| Skänninge | Mjölby | 618 | 1.5% | 13.8% | Motala 3.6% | Linköping 2.6% | Ödeshög 2.0% |
| Väderstad | Mjölby | 166 | 1.8% | 17.6% | Ödeshög 4.8% | Boxholm 4.2% | Linköping 3.6% |
| Motala HB | Motala | 5583 | 2.9% | 11.3% | Linköping 2.8% | Vadstena 2.4% | Mjölby 1.8% |
| Borensberg | Motala | 1110 | 1.4% | 10.0% | Linköping 6.2% | Mjölby 0.7% | Norrköping 0.6% |
| Tjällmo | Motala | 253 | 2.4% | 7.1% | Askersund 1.6% | Finspång 1.2% | Linköping 1.2% |
| Norrköping HB | Norrköping | 21025 | 3.5% | 11.6% | Linköping 2.6% | Söderköping 2.3% | Finspång 1.5% |
| Eneby | Norrköping | 2276 | 0.9% | 2.4% | Linköping 0.4% | Finspång 0.4% | Söderköping 0.3% |
| Hageby | Norrköping | 6519 | 1.6% | 5.7% | Söderköping 1.9% | Finspång 0.8% | Linköping 0.7% |
| Krokek | Norrköping | 2201 | 2.5% | 3.8% | Nyköping 1.8% | Finspång 0.5% | Söderköping 0.3% |
| Skärblacka | Norrköping | 1232 | 0.9% | 6.1% | Finspång 2.2% | Linköping 1.6% | Söderköping 0.7% |
| Vilbergen | Norrköping | 1704 | 1.1% | 4.8% | Söderköping 2.1% | Finspång 0.7% | Linköping 0.6% |
| Åby | Norrköping | 1379 | 1.0% | 2.9% | Finspång 0.7% | Linköping 0.7% | Söderköping 0.3% |
| Östra Husby | Norrköping | 742 | 1.2% | 3.1% | Linköping 0.5% | Söderköping 0.5% | Valdemarsvik 0.4% |
| Söderköping HB | Söderköping | 3665 | 2.1% | 22.7% | Norrköping 13.4% | Valdemarsvik 4.3% | Linköping 1.8% |
| Mogata | Söderköping | 187 | 1.1% | 5.4% | Norrköping 4.3% | Nyköping 0.5% | Vetlanda 0.5% |
| Östra Ryd | Söderköping | 231 | 1.3% | 6.5% | Norrköping 3.5% | Heby 0.9% | Mjölby 0.9% |
| Tranås | Tranås | 3764 | 14.9% | 18.8% | Ydre 4.7% | Aneby 2.4% | Linköping 2.4% |
| Vadstena HB | Vadstena | 1877 | 4.0% | 20.2% | Motala 7.0% | Mjölby 3.1% | Linköping 2.9% |
| Borghamn | Vadstena | 50 | 2.0% | 16.3% | Ödeshög 6.1% | Huddinge 2.0% | Linköping 2.0% |
| Valdemarsvik HB | Valdemarsvik | 1257 | 4.2% | 23.4% | Norrköping 7.8% | Linköping 5.4% | Söderköping 3.2% |
| Gusum | Valdemarsvik | 89 | 2.3% | 6.8% | Haninge 1.1% | Linköping 1.1% | Norrköping 1.1% |
| Ringarum | Valdemarsvik | 160 | 1.9% | 5.7% | Söderköping 3.1% | Västervik 1.3% | Norrköping 0.6% |
| Ydre KB | Ydre | 764 | 7.1% | 16.4% | Linköping 3.9% | Tranås 2.9% | Norrköping 1.3% |
| Åtvidaberg | Åtvidaberg | 2364 | 3.3% | 15.9% | Linköping 8.8% | Kinda 1.5% | Västervik 0.9% |
| Ödeshög | Ödeshög | 960 | 5.0% | 18.6% | Mjölby 5.0% | Linköping 4.0% | Vadstena 1.8% |
Geografiska skillnader - Kartor
I följande avsnitt studeras geografiska skillnader i biblioteksanvändningen i kartform. Kartorna presenteras i interaktivt format i html-versionen av rapporten.
Den geografiska indelningen följer SCB:s regionala indelning DeSO - Demografiska statistikområden. Den rikstäckande indelningen gäller från 1 januari 2018 och följer läns- och kommungränserna. DeSO delar in Sverige i 5 984 områden som vid starten hade mellan 700 och 2 700 invånare. Indelningen tar hänsyn till de geografiska förutsättningarna så att gränserna, i möjligaste mån, följer exempelvis gator, vattendrag och järnvägar samt läns- och kommungränser. Viktiga byggstenar som använts för att skapa DeSO är tätorter och valdistrikt. DeSo områden varierar i yta enligt sin definition (mellan 700 till 2700 invånare), i mer tätbefolkade områden är DeSO-områdena mindre.
Användningsgrad - oberoende av bibliotek
Den första kartan visar alla DeSO-områden i Östergötlands län och Tranås kommun. Utmärkta på kartan, med blå “nålar”, är även samtliga 46 bibliotek. Genom att klicka på “nålarna” kommer en pop-up lista upp med basinformation om biblioteket.
Användningsgraden, angiven som andel användare, i varje DeSO-område redovisas genom att området färgkodats enligt den angivna skalan i övre, högre hörnet på kartan. Användningsgraden avser hur många procent av befolkningen i DeSO-området som använt minst ett av Götabiblioteken under 2019. Det är med andra ord användningen av Götabiblioteken som redovisas och inte ett specifikt bibliotek.
Genom att klicka i ett DeSo-område kommer en pop-up lista upp med olika variabler som ger en bild av den totala befolkningssammansättningen i DeSO-området. På så sätt kan användarandelen, som är den första variabeln i pop-up listan, relateras till befolkningen i stort i det aktuella DeSO-området. I kartan ingår endast vuxna då de flesta variabler som studeras i pop-up listan, endast är tillämpliga för vuxna.
Variablerna i pop-up menyn i den interaktiva kartan, listas nedan. Data presenteras för 2019 och gäller inom respektive DeSO-område.
- andel användare (av minst ett av Götabiblioteken)
- antal invånare
- andel kvinnor
- andel med utländsk bakgrund
- andel pensionärer
- andel barnfamiljer
- andel ensamboende
- andel med eftergymnasial utbildning
- andel studerande
- andel arbetslösa
- andel med socialbidrag
- medelålder
- medelinkomst per år
- medianavstånd till närmaste bibliotek
Användningsgrad - per enhet
Nedan redovisas 48 kartor, ett för varje av Götabibliotekens 44 bibliotek plus 4 bokbussar som var i drift 2019. Varje karta visar användningen av ett bibliotek i taget, till skillnad från den första kartan som visar användningen av minst ett av Götabiblioteken, oberoende av vilket bibliotek.
Användningsgraden redovisas nu färgkodat efter antal användare i varje DeSO-område. Intervallen i färgkodningen skiljer sig mellan kartorna för att vara så bra anpassad som möjligt för varje enskild karta. I respektive karta redovisas hur många av bibliotekets användare som är folkbokförda i respektive DeSO-område. Spridningen av ett enskilt biblioteks upptagningsområde framgår tydligt i dessa kartor. Av sekretssskäl visas inte DeSO-områden med färre än sex användare.
I kartorna redovisas användningen för både barn och vuxna då inga variabler kopplade till samhällsgrupper (arbetslösa, pensionärer etc.) redovisas i pop-up listan. Variablerna i pop-up listan är
- antal användare i DeSO-området
- andel användare i DeSO-området (för att ta hänsyn till att antalet invånare i respektive DeSo område varierar)
- totalt antal invånare boende i DeSO-området
Genomgående från samtliga redovisade kartor, både över den totala användningen av Götabiblioteken och kartorna för enskilda bibliotek, är ett starkt samband mellan biblioteksanvädning och avstånd till biblioteket. Det framträder ett tydligt mönster där upptagningsområdena är koncentrerade i ett kluster runt biblioteken.
Bibliotek
Bokbussar
Appendix
| Yrkeskategori | Andel Användare (%) |
|---|---|
| Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom utbildning | 41.0 |
| Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom juridik, kultur och socialt arbete m.m. | 41.0 |
| Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom hälso- och sjukvård | 33.6 |
| Andra kontors- och kundserviceyrken | 28.6 |
| Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom ekonomi och förvaltning | 28.1 |
| Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande inom hälso- och sjukvård samt laboratorium | 26.9 |
| Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande inom kultur, friskvård och socialt arbete | 26.3 |
| Chefer inom utbildning | 25.3 |
| Omsorgsyrken | 25.1 |
| Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom naturvetenskap och teknik | 23.1 |
| Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom IT | 21.4 |
| Chefer inom hälso- och sjukvård samt annan s amhällsservice | 21.4 |
| Snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden m.fl. | 20.9 |
| Kontorsassistenter och sekreterare | 20.5 |
| Kundserviceyrken | 18.7 |
| Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande inom ekonomi och förvaltning | 17.6 |
| Städyrken | 16.9 |
| Chefer inom bank, finans och försäkring | 16.3 |
| Chefer inom ekonomi, personal, marknadsföring och försäljning samt annan administration m.m. | 15.2 |
| Återvinningsarbetare, tidningsdistributörer och övriga servicearbetare | 15.2 |
| Serviceyrken | 15.2 |
| Försäljningsyrken inom detaljhandeln m.m. | 14.9 |
| Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande inom IT, ljud- och ljusteknik m.m. | 14.9 |
| Andra bevaknings- och säkerhetsyrken | 14.5 |
| Bärplockare och plantörer m.fl. | 13.7 |
| Skogsarbetare, fiskodlare och fiskare | 13.3 |
| Chefer inom IT, logistik, FoU, fastighetsbolag, bygg- och ingenjörsverksamhet samt tillverkning m.m. | 13.1 |
| Yrken inom materialförvaltning m.m. | 12.5 |
| Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande inom teknik | 12.5 |
| Torg- och marknadsförsäljare | 12.3 |
| Officerare | 12.1 |
| Andra hantverksyrken inom trä och textil m.m. | 12.0 |
| Hantverksyrken inom livsmedel | 11.9 |
| Specialistofficerare | 11.9 |
| Chefer inom övrig servicenäring | 11.0 |
| Soldater m.fl. | 10.5 |
| Politiker, verkställande direktörer och högre ämbetsmän m.fl. | 9.0 |
| Finmekaniska, grafiska och konsthantverksyrken | 8.8 |
| Transport- och maskinföraryrken | 8.7 |
| Montörer | 8.5 |
| Process- och maskinoperatörer | 8.5 |
| Lantbruks- och trädgårdsyrken | 8.2 |
| Andra yrken inom bygg, tillverkning och godshantering | 7.9 |
| Installations- och serviceyrken inom el och elektronik | 7.1 |
| Metallhantverks- och reparatörsyrken | 6.3 |
| Byggnads- och anläggningsyrken | 4.8 |